Bergarterna är, som allt annat, uppbyggda av atomer. Under jordens 4,6 miljarder år långa historia, så kan atomerna i en bergart ha omgrupperats och bildat nya bergarter i flera omgångar. Den här gradvisa omfördelningen av Jordens material från en bergart till en annan, beskriver ett gigantiskt kretslopp som kallas för bergartscykeln.

Andra cykler verkar inuti bergartscykeln, i olika skalor och tidsperioder. De två viktigaste och största är vattnets (hydrologiska) och kolets cykler. Det hydrologiska kretsloppet knyter samman allt vatten på jorden; hav och sjöar, floder, grundvatten och is. Det är denna cykel som gör livet möjligt för människor och de flesta andra djur och växter. Kolets kretslopp beskriver det komplexa relationer som råder mellan de djur och växter som lever i haven respektive på land. På grund av livsprocesserna och luftens och vattnets rörelser cirkulerar kolet i naturen mellan de stora reservoarer som finns i växtligheten, marken, havet och luften. (Läs om kol och klimat-forskning här.)

Alla atomer passerar inte genom bergartscykeln med samma hastighet. Därför hittar vi bergarter med många olika åldrar på jordens yta. En del bergarter stannar i en form i bara några miljoner år medan andra blir kvar i samma form under större delen av Jordens historia. Hur snabbt en bergart passerar genom bergartscykeln bestäms till viss del av platsen där bergarten råkar ha bildats.

På de följande sidorna kan du läsa om hur de olika bergarterna i bergartscykeln bildas och följa några exempel på vägar i bergartscykeln.